Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

BakgrundTidigare studier visar pÄ en förÀndring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte lÀngre vara de som i högst utstrÀckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett dÀr individuellt erhÄllna resurser som tillgÄng till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik Àr inte sÄ vÀl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gÀller det politiska deltagandet Àven kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller Àr ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data frÄn undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-Äringar Är 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

I nuvarande upphovsrÀttslagstiftning Àr grundtanken att ett verk Àr ett resultat av konstnÀrligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrÀtt till sitt verk. EnsamrÀtten inskrÀnks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmÀnhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhÀllet innebÀr nya förutsÀttningar för upphovsrÀtten. Föreslagna lagÀndringar strÀvar efter att begrÀnsa omrÄdet för tillÄtlig anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angÄende vilka vÀrden som kan anses vara centrala för upphovsrÀtten.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.

Bakgrund: Under de senaste Ären har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebÀr att företaget möter en mÀngd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet Àr ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försÀkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget Àr i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet pÄverkas Àven till stor del av det sovjetiska arv som prÀglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har tvÄ syften.

VÄra kulturella referensramar Àr med och avgör vÄr kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jÀmförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta pÄ Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under tvÄ veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda pÄ hur relationen mellan skribenten och lÀsaren pÄverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna anvÀnds.VÄr undersökning visar framför allt prov pÄ tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som sprÀnger barriÀren mellan populÀr- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och lÀsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktÀr, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som anvÀnds som retoriskt verktyg..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda sig av stra-tegier för översÀttning av primÀra kulturella ord vid översÀttning av sekundÀra kulturella ord. Kulturella ord Àr ord som anvÀnds inom ett sprÄk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta Àr svÄra att översÀtta eftersom de saknar motsvarighet pÄ mÄlsprÄket. I den hÀr uppsatsen görs det skillnad mellan primÀra kulturella ord, vilka hÀrstammar frÄn den verkliga vÀrlden, och sekundÀra kulturella ord som Àr skapade av författaren för en viss vÀrld.De strategier som Àr utgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översÀttaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehÄller bÄde primÀra och sekundÀra kulturella ord, kan jag klarlÀgga om Svanes strategier för översÀttning av primÀra kulturella ord kan appliceras vid översÀttning av sekundÀra sÄdana.Det undersökningen visar Àr att sÄ inte Àr fallet, varken för primÀra eller sekundÀra kulturella ord. DÀremot fungerar strategierna mycket bÀttre för de primÀra kulturella orden dÀr endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundÀra.

Sammanfattning saknas..

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktÀr stÀller krav pÄ att den militÀra aktören mÄste kunna förstÄ, förklara och förutsÀga komplexa skeenden inom bÄde sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militÀra dimensioner. För att göra det mÄste aktören kunna inhÀmta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lÄng tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom omrÄdet kulturella underrÀttelser lite forskning publicerad om de svenska förhÄllandena. Syftet med arbetet Àr att bidra med mer kunskap inom omrÄdet samt att skapa förstÄelse för problemomrÄdena inom arbetet med kulturella underrÀttelser.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.